Noteringar från Månadsträff med resa 27 maj 2026.

Reumatikerföreningen Västervik, genomförde den 27 maj en resa till Vikbolandet. Vikbolandet betyder landet mellan vikarna och ligger mellan Bråviken och Slätbaken. Ibland kallas Vikbolandet Östergötlands Österlen. Har man besökt Österlen kan man förstå den jämförelsen. Vi åkte genom ett mycket vackert landskap och vårt första stopp var i Häradshammar, där det sedan 20 år tillbaka i tiden finns ett Zarah Leander museum. Varför just i Häradshammar? Det kommer sig av att Zarah Leander 1939 köpte egendomen Lönö, som ligger i Häradshammars socken vid Bråviken. Hon bodde där fram till sin död 1981. Man skulle kunna tro att Zarah Leander har fallit i glömska men så är det ju inte. Museet är fyllt av föremål av alla möjliga slag och som har anknytning till hennes långa musik- och filmkarriär. Vad skulle man göra av alla föremålen som man fått? För 20 år sedan bildades Zarah Leander sällskapet och som idag har cirka 300 medlemmar, i många länder. Museet är imponerande och innehåller allt man kan tänkas sig från ett helt liv som artist bl.a hennes scenkläder med paljetter och strutsplymer, till små föremål. Vi har nog inte förstått vilken stor artist hon var. Ordföranden och andra medlemmar i sällskapet berättade om verksamheten. Zarah Leander hade många strängar på sin lyra, inte bara som artist, utan som en duktig lantbrukare på gården Lönö. Under många år bodde hon i Tyskland, framför allt under förkrigstiden och fram till 1942, då hon flyttade hem för gott. Sverige hade inte förhållit sig odelat positiv till henne, men med hjälp av bl a Karl Gerhard kunde hon få en karriär även i Sverige.

Zarah Leander Museum, Häradshammar

Vikbolandets Strutsfarm

Resan gick vidare till Vikbolandets strutsfarm. Vi togs emot av ägaren som berättade om farmen. På denna finns cirka 100 strutsar som föds upp för att slaktas. Strutsarna trivs i vårt klimat, trots att de hör hemma i ett helt annan del av världen. Vi fick bl.a veta att strutsen inte alls stoppar huvudet i sanden. Det är en skröna. Däremot blir de helt lugna när man sätter en påse över deras huvuden. Därinne finns inget som skrämmer. Det är kanske förklaringen till att vi människor ibland håller för ögonen och öronen för att stänga ute det som är omkring oss.

Vi fick också veta att ett strutsägg kan väga drygt 1.5 kilo. Ett hönsägg väger cirka 60 gram. Äggen används precis på samma sätt som hönsägg och det är klart att man undrar hur många sockerkakor det blir av ett strutsägg. Även köttet används och det fick vi prova på i farmens restaurang. Man skulle kunna tro att det var nöt eller viltkött som serverades. Det serverades även en muffins som innehöll strutsägg. Allt var väldigt gott.

På farmen fanns också en gårdsbutik där man kunde köpa bl.a strutskött och väskor mm gjorda av strutsskinn. 

Tingsborg

Resan gick sedan vidare till Tingsborg i Östra Ny. Tingsborg var tidigare ett tingshus men numera en bygdegård. Janne Johansson, som är en känd dragspelare, tog emot oss tillsammans med medlemmar i hembygdsföreningen. Johansson underhöll med sång och dragspelsmusik och berättade på ett väldigt humoristiskt sätt om sin långa karriär. Tiden gick fort och besöket avslutades med kaffe och kaka.

De 38 deltagare som var med på bussresan återvände till Västervik väldigt nöjda. När man har roligt glömmer man för en stund sina krämpor och man drar sig inte för att följa med. Vi hjälper varandra för vi vet inte när vi själva behöver ett handtag.

Antecknat av Karin Andrae Bittner.